LUONNONVARAKESKUS
VERKKOKAUPPA
Luonnonvarakeskus
       Pikahaku: 
         Ostoskorissa 0 tuotetta  

Beräkning av klimatpåverkan av växthusprodukter


ISBN-13:978-952-487-445-8 
Julkaistu:2013 
Julkaisusarja:MTT Raportti 
Kieli:ruotsi 
Kustantaja:MTT 
Numero:91 
Saatavuus:Juvenes Print arkisto 
Sivumäärä:41 
Tekijät:Yrjänäinen, Heli; Silvenius, Frans; Kaukoranta, Timo; Näkkilä, Juha; Särkkä, Liisa; Tuhkanen, Eeva-Maria 

35.00 €

Denna rapport omfattar resultaten av beräkningarna för klimatpåverkan av fem växthusprodukter i Greenhouse Carbon -forskningsprojektet. Produkterna var tomat, gurka, sallat, rosenbegonia och tulpan, totalt 16 studerade växthusanläggningar, fyra sallat-, tomat- och gurkanläggningar, två tulpananläggningar samt två blomanläggningar. På basis av beräkningarna utvecklades i projektet en kalkylator för beräkning av klimatpåverkan för växthusföretagarnas bruk. Räknaren kan fås på adressen www.kauppapuutarhaliitto.fi -> koldioxidavtryck.

Utredningen av miljöeffekterna begränsades till klimatpåverkan. Av växthusgaser beaktades i beräkningen de tre viktigaste, koldioxid, metan och dikväveoxid. Utforskade aktiviteter var plantproduktion, tillverkning av kalk, gödsel och bekämpningsmedel, tillverkning och slutanvändning av krukor, användning av koldioxid, bevattning, belysning, värmegardiner och kylsystem, produktion och konsumtion av värme och el, produktion och sluthantering av växtunderlag, förpackning och transport av färdiga varor samt avfallshantering och återvinning. Handelns och konsumenternas aktiviteter samt distributionen lämnades utanför undersökningen. Det var den enda betydande delen, där studien skiljer sig från redovisningsrekommendationen för finsk livsmedels klimatpåverkan. Dessutom var tillverkning och underhåll av infrastrukturen uteslutna.

Företagen till undersökningen valdes med tanke på att de skilde sig något från varandra beträffande energianvändningsprofiler och odlingstider. Det beräknades också scenarier, där det användes genomsnittliga energiförbrukningsmängder från denna studie samt olika energikällor. Från några företag erhölls också månatliga energiförbrukningsvärden, vilket gjorde det möjligt att på ett grovt sätt variera växthusproduktionens säsongsbetoningsbetydelse av produktionens klimatpåverkan.

Resultaten visade att utsläppen från energiproduktionen är den i särklass största enskilda källan till utsläpp vid beräkning av växthusprodukternas klimatpåverkan. I alla studerade tomatföretag var värmeproduktionen den främsta orsaken till utsläpp av växthusgaser. Den stod för 75–96 %. Vid gurkproduktionen var elenergins andel större än vid tomatproduktionen på grund av större belysningsbehov och totalt 75 till 96 % av utsläppen beror på energiproduktionen, medan värme- och kraftproduktions andel varierar från företag till företag. I sallatproduktionen svarade energiproduktionen för 52–95 % av utsläppen och vid produktion av begonia 70–78 %. Vid tulpanproduktionen var även lökodlingens och lagringens andel signifikant.

Ett annat viktigt forskningsresultat var att klimatpåverkan av finska växthusprodukter varierar kraftigt från gård till gård. Klimatpåverkan av tomatproduktionen varierade mellan pilotgårdarna mellan 1360– 3680 kg CO2-ekv/1000 kg tomater, gurkproduktionens 540–3260 kg CO2-ekv/1000 kg gurka och sallatproduktionens 107–829 kg CO2-ekv/1000 stycken kruksallat. Bland blomproducenterna var spridningen också betydlig, bland tulpangårdar 1474–3776 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och i produktionen av rosenbegonia 665–772 kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Användning av enbart förnybar energi resulterade utsläpp på 370 kg CO2 ekv/1000 kg tomater, 335 kg CO2-ekv/1000 kg gurka och 59 kg/1000 st. kruksallat. Klimatpåverkan av tulpan vid användning av förnybar energi var med genomsnittlig energiförbrukning 1632 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och rosenbegonias 227 kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Eftersom klimatpåverkan varierar kraftigt från gård till gård, är den kalkylator av klimatpåverkan, som åstadkoms i projektet mycket användbar för odlarna.

Årstidsrelaterade skillnader är också stora i växthusproduktion och i undersökningen observerades, att klimatpåverkan av under sommarmånaderna producerade produkter kan vara så lite som en fjärdedel av mitt i vintern producerade produkter på grund av att uppvärmnings- och belysningsbehovet under sommaren är mindre.




Takaisin